Återfall i brott
Inledningsvis visar statistiken att 32 procent av de klienter som lämnade fängelset eller påbörjade en dom i frivården under 2020, begick nya brott inom tre år. Som ett resultat av detta fick de nya påföljder inom Kriminalvården fram till 2023.
Källa: Kriminalvården
Allt fler unga i häkte
När vi tittar närmare på unga klienter, definierar Kriminalvården dessa som personer under 21 år vid tiden för häktning. Det är dessutom oroväckande att antalet unga i häkte ökar kraftigt jämfört med tidigare år. Faktum är att myndigheten avslutade 1 507 häktningar av unga under 2023, vilket innebär en ökning med 28 procent mot året innan.
Utöver denna ökning ser vi att även häktningstiderna blir allt längre. Exempelvis satt hela 41 procent av de unga häktade i mer än tre månader, vilket är en tydlig uppgång från både 2021 och 2022.
Prislappen för en skjutning: 75 miljoner
Som en direkt konsekvens av de senaste årens våldsspiral i städer som Uppsala, har forskare nu börjat undersöka de ekonomiska följdverkan av våldet. Närmare bestämt beräknar nationalekonomer att en enda skjutning med två skadade kostar samhället 75 miljoner kronor.
I denna siffra ingår utgifter för vård, polis och rättsväsende. Samtidigt misstänker forskare vid Uppsala universitet att det finns stora dolda kostnader. Därför undersöker de nu hur skjutningar påverkar tryggheten och livskvaliteten för boende i utsatta områden.
Källa: SVT
Barn inom Kriminalvården
Vidare ser vi att även barn under 18 år i allt högre grad förekommer inom Kriminalvården. Under 2023 ökade antalet häktade barn markant. Närmare bestämt avslutade myndigheten 335 häktningar av barn i åldrarna 15–17 år. Detta motsvarar en dramatisk ökning med hela 73 procent jämfört med 2022.
Källa: Kriminalvården
Brister i stöd till brottsoffer
Trots det allvarliga läget erbjuder idag bara drygt hälften av Sveriges kommuner riktat stöd till alla brottsoffer. Dessutom brister samordningen mellan de olika aktörer som ska stötta de drabbade.
För att möta dessa utmaningar planerar Kriminalvården nu stora expansioner. Som ett exempel räknar frivården med att nästan fördubbla sin personalstyrka under de kommande tio åren. Parallellt med detta ser vi att anstalt- och häktesverksamheten kan behöva växa med upp till 15 000 helårsarbetare för att hantera det ökade trycket.
Källa: Brottsoffermyndigheten
Platser och beläggning
Samtidigt som behoven växer, fortsatte även den genomsnittliga beläggningen att stiga under 2023. Trots att Kriminalvården skapar fler platser, hinner de tyvärr inte med i samma takt som tillströmningen av klienter. Följaktligen låg beläggningsgraden i snitt på 113 procent, vilket är en ökning med sex procentenheter från föregående år.
Källa: Kriminalvården
Utvecklingen av brottmål och gängkriminalitet
Tittar vi istället på rättsväsendet i stort, ser vi att antalet brottmål i svenska domstolar ökar stadigt varje år. Från 2019 till 2023 har antalet ärenden stigit från 104 286 till 126 161.
Utöver de mänskliga förlusterna medför gängkriminaliteten en enorm ekonomisk belastning. Enligt beräkningar kostar en aktiv gängkriminell samhället cirka 23 miljoner kronor under en 15-årsperiod. Eftersom det i december 2024 finns cirka 14 000 aktiva gängkriminella, uppgår den totala samhällskostnaden till hisnande 322 miljarder kronor.
Källa: SVT & Domstolsverket
Slutligen: Ökning av fällande domar för mord
Ytterligare en dyster siffra är att antalet lagföringsbeslut för mord och medverkan till mord ökade kraftigt under 2023. Jämfört med året innan steg antalet beslut med 44 procent. Ser vi till ett längre perspektiv är ökningen hela 178 procent sedan 2014.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att av de drygt 66 000 personer som begick ett brott 2017, återföll 41 procent i ny kriminalitet inom tre år. Noterbart är också att män återfaller i högre grad (44 procent) än kvinnor (30 procent).
Källa: BRÅ